Trots att jag har legat döende på soffan större delen av veckan med 39 graders feber och har hostat sönder ett muskelfäste i bröstkorgen så har jag nog allt märkt att våren är på ingång!

Var lite väl kaxig och trodde jag skulle orka rida i torsdags, ja visst gjorde jag det men att jag skulle bli så trött av att skritta i en halvtimme det trodde jag aldrig. Elliot har med andra ord vilat större delen av veckan och idag var vi ute på veckans första riktiga tur.

I torsdags skrittade vi backe och Elliot var SÅ himla pigg efter tre dagars vila. Jag tänkte att vi skrittar backe för då blir det en lugn och stillsam tur i alla fall eftersom jag inte kände mig helt frisk, ja i ett annat universum kanske. Han hoppade till höger och vänster och skyggade för saker som aldrig rört honom i ryggen annars. Han fick för sig att han var bakskygg också och sen visade han upp lite diverse luftkonster också. Han kan mycket grejer min röding. Suck.

I fredags fick Elliot vila igen för jag var helt slut när jag hade mockat. Man blir verkligen trött av ingenting när man är sjuk. Jag håller till exempel på att kollapsa när jag tagit mig upp för de tre trapporna i trappuppgången. Måste lägga mig raklång på hallgolvet när jag kommer in och hyperventilera en stund innan jag återfår normal puls.

Idag när jag vaknade kände jag mig bättre än jag gjort på hela veckan så idag tog vi oss ut i skogen. Vi provade en ny väg (för Elliot) och den var godkänd av honom. Jag var redan helt slut och hade andnöd efter hundra meter i trav men jag kämpade på. Dock var det väldigt mycket hemska stenar i vägkanten och Elliot tror att man kan kasta sig handlöst ut i skogen när man kommer galopperandes på vägen när det dyker upp sten efter varje kurva. Tur att piloten är med på noterna och nästan hinner parera alla avstickare, blicken blir lite som värmesökande missiler som letar efter tänkbara läskiga stenar och i huvudet hör jag Klaas röst säga "långa ben och låg tyngdpunkt". Är rätt imponerad av att jag satt kvar idag trots min fruktansvärt dåliga kroppskontroll och några stopp på vägen på grund av diverse hostattacker.

Elliot var bra trött på hemvägen i alla fall men så fin och avslappnad. Sökte sig neråt och längde ut halsen rejält medan han joggade på och frustade friskt.

När vi kom hem fick han rejält med gos och jag borstade på honom en lång stund. Han fäller något fruktansvärt just nu så jag tog fram piggborsten och hjälpte honom lite på traven. Han tyckte det var så himla skönt och ville hjälpa till när jag gnodde i cirkelrörelser på rumpan men han såg mest ut som en ostbåge med långmule.

Imorgon ska han jobba på equibandet på banan igen, förra veckan var han så fin! Imorgon ska vi jobba vidare med övergångar skritt-trav. Här får ni en bild på sist när han gick med equibandet! Vi hörs snart igen!

Elliot fortsätter att leverera och har är så himla duktig. Igår var vi ute och galopperade själva i skogen och han skötte sig som den kung han är.

Han höll på att dö när en stor sten uppenbarade sig mitt i skogen, men utöver det så skötte han sig exemplariskt.

Idag skulle vi ha promenerat backe men jag vaknade upp i morse och kände mig överkörd av tåget ungefär. Har varit krasslig lite mer än en vecka men inatt har det brutit ut ordentligt. Var nere på vårdcentralen och dom kunde konstatera 38,9 graders feber och att jag fått nåt virus. Usch. Orkar knappt röra mig.

Nu till lite annat. Jag och Elliot ska bli stockholmsbor efter påsk. Det känns jätteskumt. Jag sa upp mig från jobbet idag och lägenheten likaså. Jag ska nämligen börja jobba i ett travstall utanför Sigtuna. Och Elliot följer med, har fått både boende och stallplats ca 10 min från nya jobbet men Elliot kommer att få bo på jobbet till en början. Har ju inte direkt något behov av ridhus/ridbana just nu utan dom få gångerna jag åker får jag låna jobbets b-kortsbil när den är ledig!

Det blir nog bra, men som vi kommer sakna allt här hemma till en början.